Det brann i min själ och jag kände mitt hjärta
Nu ska jag äntligen lägga mig i sängen, har varit en lång dag. Slutade tidigt och blev sedan bjuden på Valentino av Adam. Man tackar! Imorgon ska det spenderas lite kvalitetstid med flickorna i Kd, alldeles för länge sen. Men hörs mer imorgon, godnatt.
Livet blir aldrig mer vad det varit, och är inte vad det någonsin har varit. För varje sekund som går så kommer vi aldrig se världen ur samma ögon som dagen innan. Allt som finns är just här och nu, ett ögonblick vi varken kan förneka eller planera. Det görgånga kan vi aldrig mer röra eller ta på, mer än i våra sinnen och framtiden är något vi bara kan drömma och fantisera om. Det gäller att ta vara på just dom ögonblicken, för alla våra ögonblick, de skapar våra liv. Stora som små, de minsta kan ha större betydelse än de vi minns som mest och betyder som mest för oss. Ibland kan det vara de små detaljerna, som gör enorma förändringar. Det sägs att slutet är tungt för den som stupade ung, och jag stupade. Men det handlar inte om hur många gåner man faller eller hur långt ner man kommer. Det handlar bara om hur mycket man orkar resa sig igen. Det finns alltid någonting värt att resa sig för, alltid en plats i solskenet. Ibland måste man bara tro på att det är värt resan att ta sig dit. För när man väl sitter där, i skenet av stunden som inget kan slå och man varken vågar ta ett andetag eller sluta ögonen i rädsla för att allt ska gå åt fel håll om bubbland skulle spricka så måste man komma ihåg en sak. Att vägen upp är ett litet pris att betala för vad det ger på toppen. Ta hand om er nu & om varandra. Allt finns där i hjärtat, vi måste bara veta vart vi ska leta. Peace ♥
Livet blir aldrig mer vad det varit, och är inte vad det någonsin har varit. För varje sekund som går så kommer vi aldrig se världen ur samma ögon som dagen innan. Allt som finns är just här och nu, ett ögonblick vi varken kan förneka eller planera. Det görgånga kan vi aldrig mer röra eller ta på, mer än i våra sinnen och framtiden är något vi bara kan drömma och fantisera om. Det gäller att ta vara på just dom ögonblicken, för alla våra ögonblick, de skapar våra liv. Stora som små, de minsta kan ha större betydelse än de vi minns som mest och betyder som mest för oss. Ibland kan det vara de små detaljerna, som gör enorma förändringar. Det sägs att slutet är tungt för den som stupade ung, och jag stupade. Men det handlar inte om hur många gåner man faller eller hur långt ner man kommer. Det handlar bara om hur mycket man orkar resa sig igen. Det finns alltid någonting värt att resa sig för, alltid en plats i solskenet. Ibland måste man bara tro på att det är värt resan att ta sig dit. För när man väl sitter där, i skenet av stunden som inget kan slå och man varken vågar ta ett andetag eller sluta ögonen i rädsla för att allt ska gå åt fel håll om bubbland skulle spricka så måste man komma ihåg en sak. Att vägen upp är ett litet pris att betala för vad det ger på toppen. Ta hand om er nu & om varandra. Allt finns där i hjärtat, vi måste bara veta vart vi ska leta. Peace ♥
Kommentarer
Trackback
